S:t Hans Extreme

Så var det äntligen dags! Årets kankse mest prestigfulla lopp, St Hans Extreme i Lund. Vi snackar en bana som ska springas 4 varv för totalsumman av 10km. Nåja, säger ni, det verkar ju trevligt! Jadå, om inte parametern var följande höjdskillnad..








Jag är laddad men vet väl inte riktigt vad jag gett mig in på, även om jag sprang det förra året. Då var jag mer eller mindre topp tränad, nu är jag helt bakom flötet. Känner att det är en perfekt start på jagandet fram till Ladonien. Återkommer med resultat!

Ingen träning - Inga inlägg

Men vad har hänt undrar ni, kort vecka med förkylning säger jag. Några pass på gymmet blev det, men inte mycket mer. Helgen spenderades i Köpenhamn med vandring, mat och vin. Som sig bör.

I kväll är det dock dags igen, korpenmatch. Denna gången möter vi Perfekt, som enligt ryktet ska vara ett bra gäng. Knapp 3-2 vinst förra året bäddar för en tät match.

Jag utlovade visst en matchrapport i förra inlägget rörande fotboll. Nja, vi spelade bedrövligt, planen var en åker och gräset en djungel. Dock gjorde vi 1-0 i slutet på första halvlek och Ringstorp kändes aldrig riktigt farliga. Då, på en ofarlig frispark vid sidlinjen släpper målvakten plötsligt bollen av allas förvåning. Tydligen uppfattade han det som inkast (det blir frispark vid linjen då). Men eftersom det var frispark så godkändes målet. 1-1 och en lite halvkass inledning.

Dessutom ligger årets andra träningsläger i faggorna. På onsdag kväll åker jag till Island för träning och nöje. Hemkomst sker på måndag och redan på onsdag väntar maj månads stora utmaning, S;t Hans Extreme. Äntligen lite tävlingar..

/a

Armhävningar

Allt är en tävling, kommer normalt från Lina Artman, men är något som jag kan känna igen mig i också. Därför lanserade jag detta imorse för hela kontoret. Du läste rätt, 100 armhävningar ska göras. 11:55 i konferensrummet var det upp till bevis. Vi var 6st som svarat på möteskallelsen där första uppdraget var att göra så många vi kunde, för att sedan genom tabeller ta oss fram till målet. Vi tävlar bara mot oss själva såklart, eftersom alla har olika fysiska förutsättningar. Vissa klagomål på tekniken och det tar jag åt mig. Gjorde dock 35st och mycket nöjd. Nu blir det spännande 6 veckor framöver!

/a

En idrottares akilleshäl

..måste väl ändå vara förkylningen? Den kommer när man minst behöver och anar den, stannar alltid för länge och plockar bort formen så man är tillbaka på noll igen. En värdemätare av rang för psyket.

Simträning i torsdagskväll. Har inte simmat på fyra veckor pga andra åtagande samt sjukdom. Hoppar i och trots att det inte finns några tecken på det så är jag starkare än någonsin. Som löpningen i onsdags. Jag har en uthållighet och en tryck i min simning som jag inte haft tidigare. Känns som jag har mer energi och det är en underbar känsla.

Höjd av självförtroende blev fredagen en orgie i fika (fredagsfika på krook), god middag och alkohol. Dock hemma i god tid, som den karaktärsspelare jag är ;)

Lördagen var det upp tidigt. Ett fullspäckat schema hade lagts kvällen innan. Träning på gymmet först. Jag körde uppvärmning på bandet, 10min i 5.00 tempo (käka glass tempo) där jag efter 5min ökade klättringen till 4. Då tar det minsann! Blev tungt och jag kände samtidigt att kroppen inte riktigt svarade. Förkylning på G igen. Dagen fortsatte sedan med tidig lunch på Krook (kyckling, pesto sallad) följt av shopping på stan. Jag behövde köpa mig lite lycka (kläder) vilket jag lyckades med med god hjälp från Frida. Kvällen fortlöpte med kakkalas och inflyttningsfest. Dock utan alkohol då jag har karaktär.

Söndagen var jag orkeslös, förkyld, så min planerade morgonlöpning försvann till diverse hemma projekt..

Förkylning sitter i, men jag hoppas att den släpper snart. Ikväll är det premiär i korpen div2. Tungt möte då Ringstorp FC kommer på besök. Kommer bli tufft! Matchrapport utlovas.

/a

Det går bra nu..

Jobb i Malmö som vanligt i måndags, stack strax innan 17 till tåget och var uppe i Sthlm vid 22 tiden. Sen jobb hela tisdagen och hemresa på kvällen. Av förståliga skäl svårt att planera in en träning där. Därför stod all mitt hopp till onsdagkvällen. Tänkte ge mig på milen för att se om höften höll. Det är en nalkande springtime (helsingborg stadslopp) på lördag. Ville testa om allt höll.

Hoppade stadsrundan och körde milen i pålsjö istället. Samma känsla som i lördags, det går så vansinnigt snabbt. Detta var blott mitt 4:e pass, men ändå har jag en helt annan utväxling i löpsteget. Lite smärta, men jag kunde styra det lite genom att tänka på tekniken. Detta bådar gott!

Jag springer alltså milen på 45 höga, 4.35min/km. Alltså snabbare än i lördags och dessutom längre. Håller detta i sig måste jag snart börja skicka vinstvarningar..

löpuppdatering

Efter bra rehab i tisdags har jag sprungit både fredag och lördag. Även om jag lyckats pricka regnet båda dagarna har det fortfarande varit väldigt skönt. I fredags (valborg) blev det 5,3km i pålsjöskog tillsammans med lillebror. Bra runda där jag kände mig stark under hela vägen och kostade på mig en lite spurt dessutom. 5.05min/km blev jag väldigt nöjd med, kändes inte alls så snabbt.

Valborg avslutades i goda vänners lag med en god torsk middag. Delikat såklart. Under middagen ställdes frågan hur långt tjejernas joggingrunda i jordbodalen egentligen var. Eftersom jag kör gps klocka fick jag uppdraget att kontrollera...

Lördagen dansade in och jag satte på mig löparstassen och startade min cardiotrainer precis utanför porten. Gick i bra tempo och tom lite väl snabbt i början. Kände efter 3km att det nog var lite för glad i att springa och försökte sakta in något. Annars kändes det väldigt bra och jag kände mig stark hela vägen även om benen gjorde lite ont. Inget problem med höften alls.
Kom hem och kollade tiden. Blev väldigt överaskad, 4.37min/km! Så här såg rundan och tiderna ut i helt. Notera även höjdskillnaden!

Colting

Torsdagkvällen bjöd på verkligen på inspiration. Jonas Colting föreläste på sundspärlan och vi var ett drygt hundratal människor på plats. Fokus låg dels på träning i stort samt på mat.
Man vill ju gärna jämföra sig med herr Colting, tänker när man hör om hans pass att "det skulle jag ju också kunna göra". Någonstans är det hissnande när han berättar om den tiden han lägger ner på träning (ca 40tim/veckan) och hur seriös och med vilken glädje han gör det. Den glädjen finns även för mig, men bara korta perioder. Som vi tidigare varit inne på är man inspirerad och motiverad en kort period och sedan måste man ha något som motiverar en vidare. En ny pryl, en vän att dela ett pass med eller vad som.

Det som fastnade mest på mig var när han berättade du hur du klarade dessa långa distanser, utan att tycka det är tråkigt. Colting menar på, som jag också erfarit, att bryta loss distansen till delar som verkar överkomliga alltid är enklare. Ska jag simma 1000m så bryter man upp det till 10x100m. Man klarar alltid att simma en hundring vilket gör att man snart är klar med hela passet.

När det gäller mat så predikar Colting varmt om stenålders föda. Grönsallad, kött, fågel och fisk. Alltså minska kolhydrater och socker, höj protein och fett. Något som även jag tror på i det långa loppet även om jag inte levt efter det något vidare. Men nu är det ändring. I hushållet gäller just nu bara frukt och grönt, samt kött, fisk och fågel. Går bra hittills, känner mig pigg så detta kör vi efter ett tag så får vi se.

Får du chansen att göra Jonas Colting så gör det, du går därifrån inspirerad och motiverad att göra stordåd!